Text: Melinda Schultz, publicerad 4.5.2020 på Graduparaden (presentationblogg för pro gradu-avhandlingar inom magisterprogrammet i pedagogik vid Helsingfors Universitet)
I dagens samhälle verkar allting snurra allt snabbare, och kraven på kompetensen bland personalen som ska utbilda framtidens människor blir allt högre. Lärarkåren i dagens Finland behöver fortbildning och stöd för att kunna möta dessa krav, och behöver därför smidiga och flexibla fortbildningslösningar för att hinna med dem tillräckligt regelbundet. Grundteorin i min forskning var teorin om meningsfullt lärande. Meningsfullt lärande består av en grundtanke att en upplevelse av att lärande är berikande och givande och känns meningsfullt, har visat sig vara kritisk för att lärandet på bästa sätt ska stödja individen behov och kunskapsutveckling.
Forskningens material bestod av material från projektet LUMATIKKA, som erbjuder digitala fortbildningskurser inom matematikdidaktik för lärare på alla stadier. Min forsknings syfte var att undersöka fortbildning i digital kontext, att belysa de områden som känns utmanande för deltagarna och att undersöka hur deltagarna upplever meningsfullheten under fortbildningens gång.
Resultatet i min undersökning visade att deltagarnas upplevelser av meningsfullhet i projektet Lumatikka var genomgående positiva, trots att känslan av meningsfullhet som berörde framför allt grupparbete och diskussion i det virtuella utrymmet sjönk under kursens lopp. Att kontakten med de andra deltagarna inte kändes lika meningsfull som övriga aspekter var förväntat, eftersom känsla av att vara isolerad och att känna bristande motivation pga att man inte ser andra människor ansikte mot ansikte, är en av de största utmaningarna inom digitala kurser.
Deltagare som deltog i kurser som var specifika för deras undervisningsstadium var nöjdare än sina kolleger i de allmänna kurserna. Inga signifikanta skillnader kunde konstateras könen emellan, eftersom männen i undersökningen var för få. Det fanns skillnader grupperna emellan i förhållande till ålder, så att de yngre deltagarna var mer negativt inställda än sina äldre kolleger. Skillnader uppfattades också i förhållande till undervisningsstadium, så att högstadielärarna över lag var mer negativt inställda än sina kolleger. Trots skillnaderna var alla deltagare över lag positiva och upplevde att kurserna varit meningsfulla för dem.
Om vi kan fortsätta utveckla fortbildningskurserna så att de känns meningsfulla, relevanta och givande för lärarkåren, skulle detta idealt leda till att flera lärare regelbundet går fortbildningar, och att deras kompetens byggs på regelbundet tack vare dem. Om lärarkåren får mycket stöd i sitt utmanande arbete kan lärarna genom sitt yrke höja kunskapsnivån bland befolkningen, vilket gör fortbildningarna otroligt viktiga för hela samhället.
Melindas avhandling ”Meningsfullt lärande i digital kontext”. Sammanfattning: https://helda.helsinki.fi/handle/10138/318264